" Flyktingars" fetma och tonårsmödrar

Något som förundrar mig då jag ser våra så kallade flyktingar från Mellanöstern och Somalia, som är den största gruppen i Sverige, är de enorma kroppar de har. Det som slår mig gång på gång; hur de har råd att äta så de blir så feta. De kan inte gå på grund av att de bär på en enorm kroppsvikt. De kan vara nyanlända till Sverige, men de är enormt feta. Och de unga kvinnorna ser ut som gamla överviktiga kvinnor. Inte ens svenska pensionärer som påstås dö av vällevnadssjukdomar ser ut som de här unga kvinnorna. Man blir alldeles ställd då de vaggar fram och deras alla sjalar och stora klänningar fladdrar runt dem. 

Inte kan svält och umbäranden vara det problem de flytt ifrån. Och vad får de ut i socialbidrag och andra bidrag om de har råd att upprätthålla dessa kroppsvikter? 

Det känns verkligen märkligt att se dessa människor. Och att våra politiker anser att de här kvinnor är räddningen för Sverige, det övergår mitt förstånd. Är det som föderskor av en stor mängd barn som de gör nytta för Sverige? Jag ser ofta unga gravida invandrartjejer, det är så långt från jämställdheten vi har eftersträvat i Sverige. 

Förr var det fult med fetma och tonårsmödrar i Sverige, nu är det en vanlig syn bland invandrarkvinnor. Förmodligen är jag också rasist om jag tar upp ämnet, men jag kan inte fatta varför kraven på svenska kvinnor ska vara annorlunda än på invandrarkvinnor. Mångkulturellt Sverige, är väl förmodligen svaret, men det är bedrövligt och sorgligt att välfärdssamhällets instanser som sociala myndigheter och sjukvården "står till tjänst" för vissa och bedriver klappjakt på andra för att de ska rätta in sig i ledet.

Fatta apoteken

Förr hade man, i pappersform, ett recept i handen på den medicin man skulle hämta ut, då man kom till ett apotek. Idag vet man knappt vilket apotek man ska gå till, det är privatiserat och kanske stödjer man omedvetet genom att välja det ställe man går till, någon konstig statistik eller någon obehaglig verksamhet. 

Man vet inte idag vem som ligger bakom de olika namnen och vilken syn man har på kunden och verksamheten. Och hur den egentligen används och i vilket syfte. Vem orkar sitta och slå på nätet och lusläsa om den organisation som ligger bakom och vad man har för mål och mening. Och det vet vi väl alla att man friserar och skönmålar på nätet. Saklig information har bytts ut mot reklamliknande svammel med skryt om hur förträffliga och tillgängliga man är. Allt är big business numera och det ska vara vinster, annars är man inte med, som Karlsson på taket sa.

Att personalen skulle tjäna mer pengar genom privatiseringen, det vet vi redan. Och att man som kund har en hel annan stab där bakom att försörja, det vet vi också redan. Och för att sälja in det hela har man börjat Tala med kunden. Det måste man numera på apotek, det var ett av argumenten för privatiseringen: att det var lättare att vara kundvänlig och kundinriktad om man var privat, det kunde man inte innan då man bara hade en lön från staten. Märkligt att man som kund ska behöva betala för vanlig mänsklighet och serviceanda, apotekare verkar vara ett knepigt släkte. 

Och numera står man till tjänst på apoteken med att skriva ut recepten till kunden eftersom läkarna skickar ett e-recept ut på nätet, skickar inte med patienten, förlåt kunden, de gula receptblanketterna.

Jag har undrat vad man ska ha utskriften till, men nu börjar jag verkligen förstå. Den ska man ha för att försvara sig inför apotekspersonalen för att få ut det recept man vill. Det är bara det att det senaste receptet doktorn skrivit ut inte finns med på utskriften man har i handen. När du kommer till apoteket måste du vara beredd på en omständlig dialog om alla recept som ligger inlagda i filen om dig själv. 

Apotekaren har skärmen mitt emot sig och du ska hålla pappret i handen och resonera om det lämpligaste receptet. För du har inte en chans att se vad som finns på skärmen, det är hemligstämplat och top secret, lösen finns i din hand i form av utskriften som du kan försvara dig med. 

För att besöka ett apotek krävs det noga förberedelser och du måste vara beredd att svara på frågor om ditt sjukdomstillstånd och vad din läkare har för argument för dosens storlek. Du kan inte längre komma oförberedd och hämta ut det senaste receptet som det gick förr då man bara hade ett papper i handen, de hittar nämligen alla synder i registret och de ska du nu försvara dig! Håll bara i utskriften, gärna en liten minneslapp där du har noterat allt vad din läkare sagt under de gångna tillfällena ni sågs. Även det sjuksköterskan sa i telefon om att läkaren skulle skriva ut ett nytt recept. Du måste minnas allt, för när du ska TALA med apoteket ska det inte finnas några hemligheter alls. De ska vet allt innan de lämnar ut den medicin doktorn har skrivit ut. Du måste kunna följa vad en svamlig apotekare får ut av sina studier av skärmen, du har ingen chans att se den, men det är som sagt där din utskrift kommer in som stöd. Men glöm inte minneslappen, annars är du körd, minst sagt.

Lyckas du inte kommer du hem med fel dos av rätt medicin. Du har som en god kund utnyttjat alla de gamla recepten, men du har inte kunnat försvara din rätt att få den senaste dosen du blivit satt på. 

Fattaru´ nyordningen nu!